December nådens år 2014 - att tända ett ljus.

Vi har jobbat på nu i höst och gjort vad vi kunnat, vad vi orkat med och haft kapacitet för.
Det har varit några intensiva månader, stundtals har det känts slitigt, allt är inte rosenrött,men allt vägs upp av att få följa de hundar som klarat sig ut,i deras nya familjer och av det fantastiska stöd vi får av er alla.

Julen närmar sig....

Vi ser framåt med uppmärksamhet! Från Irland kommer rapporterna..det är värre nu än på många år, känns som att vi har hört det förut och vi undrar fortfarande varför det inte görs mer från den styrande makten i Irland.

Vi har gjort vad vi har kunnat och försökt göra så mycket plats åt nya själar som vi mäktat med, julen närmar sig.

Pounden stänger inför julen. Är det några hundar kvar i de kommunala hundstallen på julaftonskvällen tas de bort ,16.00 stängs butiken. År efter år har vi sett det, Rescuegrupper som sliter sitt hår och gråter blod och gör sitt allra yttersta för att få ut de sista själarna.

För något år sedan  hade man laddat utanför Offaly pound, men trots massiva insatser hade kommunen bestämt sig. Trots att erbjudanden fanns och bilar med räddningen stod och väntade utanför dörren togs alla hundarna bort. Många grät och självklart var kritiken massiv mot agerandet.

Många,många av de hundar vi har förmedlat  har passerat Mullingar pound.
Här är det poundet ,en röd oansenlig kennelbyggnad.

Utanför teamet, Chris och Ramona från DogRescueCoolronan, Tina vid vårt besök och så Maeve som är volontär på poundet, hon som är där varje dag, tar bilder på de nya hundar som kommit in och  försöker jobba ut varenda kotte med hälp av sina rescuekontakter. 

Maeve driver också Mullingar Dog Shelters FB sida .

Kan inte annat än beundra dessa människor som i hård motvind bara vägrar att ge upp.

Mullingar pound hundarna är lyckligt lottade, de har oftast en Dogwarden i tjänst som vill göra sitt allra bästa för hundarna, året runt, men finns det ingen rescueplats ledig så gör det inte och poundet har bara så många platser..

Många är de hundar som inte kommer att finna sitt hem....

Klockan fyra på julaftons kväll är det dags att stänga.  Chris och Ramona har med ett massivt arbete lyckats med att göra platser lediga hos sig med allas vår hjälp ( de hundar de har på sin alldeles för långa väntelista får vänta i sina hem till efter jul).  De planerar att tömma Mullingar pound inför julen,så här finns det hopp. De hundar som är kvar där inne klockan 16.00 på julaftons kväll har en fristad på DogrescueCoolronan,så ser det inte ut överallt.

Suzanne från AHAR skriver känslosamt:
Suzanne here. 
There is one day that upsets me more than any other day in the year, and thats Christmas eve.
Its not new news that I bawl crying in Kerry pound as I take them all out. I cry for the ones I couldn't save in other pounds that I know died at 4pm all over Ireland. I cry because they will not get a home or a Christmas when its meant to be a time of giving and love.
This year, I want us all to join together all over the world. I am calling all rescues centres and every animal lover in the world to go and buy a white candle to light on Christmas eve at 4pm for all the dogs that will be put to sleep that we couldn't save. 

They might die alone and afraid but lets show the world we are going to take a stand and fight harder next year to push to neuter and re home not to put on death row for a crime you caused.
Lets light up the world so they can see their way to the Rainbow bridge.
If every rescue centre in Ireland joins me. Then get your followers to send 5eu and a photo of their candle to your charity to go towards your work. In this way, you can give the animals in your care a better Christmas.
So who will join me? Who will help light up the world for death row dogs, let them know....

 Gone but never forgotten xx

Visst kan vi, visst vill vi kliva in i detta och skänka en slant till dessa hårt arbetande människor. Det är en annan verklighet när man inte bara kan stänga av datorn eller låta telefonsvararen svara, hundarna är där ute alldeles runt hörnet och människor kommer och knackar på din dörr.
Att skänka 50:- till det rescue du stöder, genom deras PayPal eller genom vårt BG 887-9777 och skriv i meddelande fältet vart du vill att pengarna ska gå.

Visst kan vi göra detta, att visa vårt stöd!

The black dogs!

Vad är det med färgen svart? Är svart en färg?

Det är känt värden över att svarta hundar är de som blir lämnade kvar i pounden/sheltren,det är de hundar som sist blir valda. De är överrepresenterade på avlivningslistorna, de är svarta.
De har inte nån söt fläck över ögat, inte nåt specifikt  mönster i sin päls, inte nåt som för ögat sticker ut.

De är svarta.

Nu har vi dom här några svarta, och inte minsta intresse!
Några helt underbara själar, helt fantastiska små liv, med allt att ge, rätt människa. Några svarta som vi, som lärt känna dom, imponerats av och som verkligen sticker ut som de fantastiska personligheter de är.

Underbara älskade svarta små fyrbeningar!

Botte (Bozo). Inte kullens ledare men det gör inget för Botte gör precis som han vill ändå. Klassens clown, Snabbaste hjärnan och fötterna. Energisk till tusen med en svans som viftar hela tiden fort fort. Gillar att använda näsan.

Erik (Sooty) den vänligaste själ jag mött. Allt igenom enkel, glad, godmodig, tycker om allt o alla, vill så väl. 

Bästa kompisen helt enkelt! 

Soya en helt underbar liten tjej, social och trevlig på alla sätt och vis och dessutom kattvan, en  underbar liten tjej! Mjuk och harmonisk,gillar att vara nära.

Mac en helt underbar kille lugn och trygg och med så mycket kärlek att ge! Mac är svår att släppa om man ger sig tid att träffa honom!

Diesel finaste killen i byn en helt underbar kille.

Lana, en helt underbar snabbtänkt signalkänslig tjej som kommer att bli en dröm för rätt människa!

Så nu har vi presenterat dom våra alldeles egna underbara älskade svarta barn.

Var finns deras hem?

Är svart en färg?

Så helt fantastiskt!

Vi gör ett sista ryck inför juluppehållet och vilken fantastiskt respons!
Kan man bli annat än glad över ert engagemang!
I går kom transporten, den näst sista för året.
Junior,Hugo,Roxy,Gloria,Nora,Henry,Keeton,Lolly och Inez flyttade HEM!

Vill också lyfta våra helt underbara jourhem, vissa som alltid räcker upp handen, andra gör det för första gången. Stort tack för att ni gör det möjligt för hundarna att få en fin start i nya landet!

På bilden finaste Roxy som fick sitt plan inställt, men nu så kom hon, ÄNTLIGEN!!

Hem igår flyttade också finaste Lilo som behövde en ny familj.

Denna dagen gick också mycket av den insamling som gjorts ned till DogRescueCoolronan med framförallt hundmat! Vill uppmana er alla att skänka en slant kanske 100 eller varför inte 50 kronor i månaden? Alla bäckar små...Dog Rescue Coolronan köper hundmat för ett minimum av motsvarande  1500 kronor i veckan!

Stort tack till er alla som jobbar på på alla fronter för att göra livet lite bättre för de hundar som finns på DogRescueCoolronan.!

Till stor glädje för Roxa och Henley så blev de redan i dag bokade av sina jourhem!

Vi jobbar vidare och hoppas att de hundar som nu finns hemma i jour ska finna sina familjer så snart det är möjligt.

Det bästa är alltid att hundarna slipper bo in sig inför en ny flytt utan får komma HEM!

Scruff i sitt jourhem. Hur go får man vara!

Vi jobbar vidare och redan på lördag kommer de sista hundarna för året.

Som vanligt kommer de som inte hittat hem att behöva hjälp av tillfälliga hem!

Visst kan vi jobba på så att även dessa vilsna små slipper fira julen i en kall kennel.

De har väntat länge nu...

Underbara älskade...
Vi upphör inte att förvånas ! Varför är det inte för vissa, att få finna sina hem att vara lyckliga i forever after....?

Underbara älskade Kenzo.
Den perfekta familjehunden för den som söker en lite större hund för fjällturen, skogspromenaden, joggingturen och cykelrundan.
Social och trevlig med allt och alla även med familjens katter.

Inte att förglömma att han är vacker som en dag!

Finaste, Hector.
En ung go och glad kille för familjen som söker en mellanhund som hänger med på allt. Go och glad och helt okomplicerad. han funkar bra med allt och alla. ca 45 cm över manken och bara bäst.
Britney och Christina fann sina hem, hans rumskompisar från Coolronan, men Hector!
Varför vill ingen älska honom och ingen annan?

Finaste killen i byn söker sin familj!

Så Jim, han har fått prova på att bo i en egen familj men vill, kan, orkar inte bo som ensam hund. Och självklart vill vi se en lycklig Jim.
En helt underbar kille social och trevlig med allt och alla går finfint i koppel och är lätt att ha med överallt men han blir en olycklig kille utan 4 benta kompisar.
Var finns hans hem? Visst måste det finnas någon som har hund som skulle älska honom och ingen annan.

Galet vacker! Eller hur!

Så för dig som söker den optimala lite mindre sällskapshunden för umgänge mys och långa härliga promenader! Här är hon! Underbara älskade Hedda!
Verkligen en helt unik liten individ! Vem ska älska henne och ingen annan..
Hedda älskar barn och sitter gärna rygg mot rygg med jourhemmets barnbarn när de sitter och pysslar.

Var finns denna lilla sockerbits hem?

Rescuebarnen

Vi jobbar med rescuehundar.

Vad är då en rescuehund? En liten en som kommit på avvägar från sin familj, en liten en familjen inte hittar igen, en liten en som ingen vill kännas av, en liten en som aldrig varit älskad, en kvarglömd julklapp, en oönskad födelsedagspresent, en högt älskad familjemedlem som man av ekonomiska skäl tvingats ge upp, en liten en som man gett upp för hundens egen säkerhet då grannarna klagat, en liten en som hyresvärden inte vill veta av, en liten en vars ägare dött.. en liten en... en liten fyrbent ängel...

Ute där finns dom rescuegrupperna som tar sig an dessa våra älskade små...

En sån liten älskad är den här finaste killen REX

Rex klev in på en gård på Irland och höll sig i närheten av gården i två månaders tid. De var inte så att de på gården ville behålla honom utan de fick helt enkelt inte tag i honom. Efter två månader lyckades de till slut fösa in honom i en bil och åkte raka spåret till West Cork Welfare 

Group med honom. Det var i juni 2013....

Tina jourmatte  berättar :Vill här presentera en liten go kille som heter Rex. Han har varit i Sverige sedans juni men vi valde att inte lägga upp honom då han behövde få landa i lugn och ro. Rex är en Bordercollie mix på ca 2,5 år. Han har tillbringat halva sitt liv på ett West Cork och hade inte haft så många intressenter där då han var rädd och skräckslagen. Innan de lyckades fånga in honom hade han drivit runt ett lantbruk i två månader. De lyckades till slut lura in honom med hjälp av gårdens hundar och stängde dörren bakom honom.

När jag första gången fick syn på denna bild så var min första tanke ”honom ska vi ha”. När jag sedan förmedlade till Rescuet att vi gärna ville hjälpa Rex så var det blankt nej. ”Vi skickar inte så svåranpassade hundar till er, ni kommer inte att kunna placera honom”. Ja ja tänkte jag, säger de så, så är det väl så. Hade dock svårt att släppa honom och varje gång jag besökte deras hemsida så tittade han på mig och sa, ”snälla ta mig härifrån”. Jag (Tina) och Ann-Catrin åkte sedan över till Irland för att träffa människorna och hundarna på West Cork och där var han igen, ”Mitt lilla projekt”, visst det låter inte bra men jag hade inte gett upp. Jag fick träffa Rex i den stora hundrastgården och han försökte för sitt liv komma undan, men jag och Katy som jobbar där satte oss i gräset och jag fick till slut klappa honom. Ögonen var så ledsamma och man såg smärtan som han bar på, kan jag lita på dig sa han? Ja det kunde han. Tog åter upp frågan om vi inte fick ta oss an honom och nu fick jag ett positivt svar med mycket tvekan. Jag lovade att jag själv skulle ta hand om honom hemma hos mig och om han aldrig blev redo skulle han få stanna hos mig livet ut. Han var ju ”mitt lilla projekt”.

Nu började förberedelserna för transporten och jag började tveka på mig själv. Vad hade jag givit mig in på? Skulle jag verkligen klara av honom? Jag visste ju vad de sagt på West Cork om honom men nu var det för sent för att backa. Har haft flera rädda hundar hemma tidigare men detta var en nöt att knäcka.

Så kom då äntligen dagen för resan. Vet inte vem som var mest nervös, jag eller de på West Cork. Transportören hade stränga förhållningsregler vad gällde Rex.Halsband, sele och koppel satt på hela resan och det var skrivet att bara jag skulle få handskas med honom när han nådde Sverige. Vilket förtroende, gissa om jag var livrädd? Om någon gång så var det nu det skulle hända att jag tappade en hund.

Så var det dags att möta upp transporten. Jag valde att åka 30 mil och möta transporten istället för 8 mil bara för att i lugn och ro kunna ta emot Rex.

Här ser ni mig krampaktigt hålla i honom. Han var nog inte bara lite rädd utan mycket. Jag vågade inte släppa ner honom på marken utan satte in honom i bilen direkt. Rastning och det fick vi ta när vi kom hem tillsammans med de andra hundarna.

Nu började det knepiga. På rescuet hade Rex flippat ur så fort man satte på halsband och koppel, han rullade, hoppade och försökte bita sig loss så hur skulle jag lyckas? Jag hade hängsle och livrem på dvs halsband och koppel, sele och koppel. Men vad hände? Inget hände! Första veckan utforskade vi bara tomten men efter den så är det Rex som står först vid dörren och bara vill ut på promenad och aktivering.

Men så här bra kunde det bara inte gå. Vi var ju tvungna att få lite bakslag och det var inte i beteende utan vad han fått utstå tidigare i sitt liv. Rex hade svårt att lägga på sig vikt och jag hade känt något smått och litet under huden så jag tog honom till veterinären. Jag var inte helt främmande för fynden som gjordes men jag var väldigt chockad. Vem kan vara så elak?

Alla vita prickar som man ser på röntgenbilden är hagel. Någon elak människa hade skjutit på Rex. Inte undra på att han var rädd för människor. Man kan undra vad mer han har fått utstått.

Vi beslutade att ta prover för att se om han var förgiftad men han har haft tur i oturen. Haglet ligger väldigt grunt och har inte gjort någon skada för funktionen. Ingen blyförgiftning. Detta måste ha hänt för över 1,5 år sedan. Den underbara veterinären kontaktade andra veterinärer i utlandet för att få mer kött på benen. Rex kan gott och väl leva tills han blir 15 år blev svaret, inget att oroa sig för. Lätt att säga men svårare att få in.

Nu har det åter gått en tid och Rex är fortfarande lite rädd i trängda situationer men han är en lycklig kille som älskar livet. Han står först vid dörren och vet inte hur fort vi kan komma ut. Han kommer så fort jag ropar på honom. Han leker och busar med de andra hundarna vilket han aldrig gjorde på rescuet utan han satt i ett hörn och tryckte.

Vad är då slutklämmen på detta? Jo det går om man ger sig katten på det. Jag ångrar inte en sekund att jag öppnade min dörr för Rex. Skam den som ger sig.

Nu kommer det svåra, ska han få stanna eller är det dags för honom att hitta sitt hem? Jag önskar att jag kunde behålla honom men det är inte rättvist för varken han eller mina egna hundar.

Rex söker nu någon som vill fortsätta att bygga upp och stärka hans förtroende.

 Älskade Rex! / Tina

Han är en helt underbar liten kille som nu bara vill leva sitt liv ÄNTLIGEN och med stöd av någon som vill älska honom och visa honom hur underbart livet kan vara.

Irland 2,5 timme bort

Vi sätter oss på planet och sen är den där, den gröna ön!
 Så otroligt vackert, landskapet är trolskt och mäktigt på samma gång.

Vill rekommendera alla en resa och då inte till Dublin utan till det fantastiska Irland!

Irland är på så många vis kontrasternas land, i delar med en toppmodern arkitektur och man skapade sitt eget "Silicon Valley" samtidigt som det är ett land buret av en gammal lantbrukskultur och ett land som i andra delar känns föråldrat och i förfall...

I detta land arbetar våra irländska vänner  mot  en föråldrad syn också på djurskydd och djurhållning.
Sju hundar åkte från DogrescueCoolronan i tisdags,
Tack vare adoptörer och jourhem här hemma kunde vi lyfta ut dom. På väntelista in står 17 hundar som inte har någon annan stans att ta vägen.

I dag får vi läsa om kampen om eurona för dessa hundar. Av 4 som kom in i går är 3 i behov av veterinärvård och den här söta lilla staffe mixen Peaches  från ett pound har blivit sjuk i parvo.
 En liten tunn tjej...

Den fina collie  killen blev attackerad av en annan hund i poundet och var tvungen till att sys med 12 stygn. Han kollapsade en stund efter attacken troligen pga chock,

Så rottisen då, med ett ben den inte vill sätta ned, röntgen och  en gammal obehandlad skada men nu en ond svårt infekterad tass..

Så bäbisarna, kommer ni ihåg de små som kom in till poundet med sin mamma innan de ens hunnit öppnat ögonen...

Här är de nu goingarna.. :) och så mamma förståss....undrar igen hur kan man bara ...

  

  

  

Alla smalies är OK och på jakt efter en familj så klart...precis som lilla mamma..

Vill igen skriva Nobodys Dogs!

Chris och Ramona har öppnat sina hjärtan och vänt sin ekonomi ut och in men till slut tar det slut.

Så här kommer det, dagens budskap från våra vänner som vikt sina liv till detta.

The WORD !

*URGENT APPEAL* Guys I am begging for funds the staffie pup I took out of the pound yesterday is now in the vets with parvo that's 3 out of the 4 dogs I took in yesterday that's needed vet care. Please please can anyone donate anything my paypal is empty and I have 41 euro in my bank. My paypal address is https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr?cmd=_s-xclick&hosted_button_id=D9BBEQKLBF5B4 thank you. Please everyone also keep your fingers crossed for Peaches 

41 euro räcker som ni alla vet inte långt när man går till veterinären...

Kan vi plussa på med en 50 lapp var.. ??

Sätter du in på vårt BG går pengarna oavkortat till DRC

BG 887 9777

TACK!

Schäferblandraser

Nu ska vi försöka förtydliga informationen om schäfergänget. De söker alla sina alldeles egna hem!

Här är hon först och främst duktiga mamma Missy som tagit hand om sina små på allra bästa sätt.
Missy ( född 1/1 2011 ) bodde på en gård då hennes ägare under tragiska omständigheter plötsligt avled. Det fanns ingen som kunde ta hand om Missy så hon togs då omhand av polisen som lämnade över henne för omplacering till Dog Rescue Coolronan.
En tid efter ankomsten till DRC valpade Missy.

Vem som är far till alla barnen är inte känt men det troliga är att det är gårdens andra hund en colliemix.

Några av valparna har fått hem men det här gänget söker fortfarande.

Valparna föddes den 14 februari 2014.

LUCY

LARISSA

 LANA

LOLLY

BONO

Lucy och Larissa är väldigt lika varandra, Larissa är ljusare i ansiktet. Så har vi den svarta tiken Lana som för tankarna till den vuxna tiken Jet som fått hem i Sverige  tidigare.

Så liten syster yster Lolly som har ett lite annat utseende än sina syskon, men vilken uppmärksam kontaktsökande och trevlig liten tik hon är.

Sist i listan är brorsan Bono. 

Då vi hälsade på var han ute i sin familj, men han har nu kommit tillbaka och söker sitt hem.

Är du sugen på att erbjuda någon av dessa valpar eller mamma Missy ett hem?

Tveka inte att höra av dig! 

De är nu 6 månader och behöver verkligen komma ut ur kennelmiljön.

www.friendsforever.se

friendsforevernu@gmail.com

 Lolly

Lana

Nådens år 2014

I bland har verkligheten en tendens att glida lite åt sidan.

 Vi jobbar på här hemma med dessa hemlösa små, med ett fantastiskt stöd och respons från adoptörer, jourhem och andra, men så ibland för oss som jobbar med direkt kontakt med våra vänner på Irland och känner deras frustration över en situation som bara är och bara mal på och som aldrig verkar ha ett slut eller ens har en vecka med en minipaus så undrar man ibland.

Kontaktade Dog Rescue Coolronan om den här tjejen, Sally. 

Finaste Sally blev inlämnad av sin familj till Mulllingar pound, hennes hundkompis i familjen,en långhårscollie hade nafsat mot familjens barn, Sally fick då också göra resan till poundet, hon blev en surrender.

I tre dygn satt hon på samma prick och vägrade röra sig.

Vi ringde till våra vänner på Coolronan, kan ni hjälpa? De hämtade henne dagen efter och flera veckor senare i mitten på juli möter vi henne. Finns inget annat sätt att beskriva henne på än som traumatiserad.

Hon säger inget, gör inget..bara är och hoppas att det ska gå över.

Att ryckas upp från sin familj och komma i pound och sedan i kennel...men ändå... hennes beteende får mig  att undra vad som hänt henne innan hon kom in till poundet?!

Har Chris på tråden när de är på poundet och ska hämta henne, vi väntar här ett tag säger han, det ska komma in en person med en Jack Russel och 4 veckor gamla valpar. Alla vet att 4 veckor gamla valpar i ett pound är inga " överlevare". Att lämna så små valpar till ett pound är lika med att de är döda inom en vecka.

Personen anländer med sin tik. Valparna har inte öppnat ögonen ännu!

Chris och Ramona tar dom med sig, De har större chans hos dom.

Där finns redan den här killen.

En stray.....så mager då han kom in..

Och hem kom en tova från ett annat pound..

Och varför inte, den här killen passade på att busa med en tyngre hund och bröt lårbenet...operation nästa..

Så nu i veckan då på West Cork... man väntar in en hel kull collie/retrivervalpar som ägaren tänkt dränka.

Och så i dag hittar man den här killen

Ett öga är dött och hänger löst i sin infekterade ögonhåla och måste tas bort och hans framben är brutet,

 och så den här tjejen.....

det antas att hon är en avelstik som fått kull,på kull,på kull som det ofta görs på Irland . 

Nu är hon gammal och blind och utkastad, hennes barn kan ha fina papper men inte produktiv är mamma inte önskvärd.

Hon är inte bara gammal och blind, hon är dessutom en hound, en rasgrupp som sällan har någon chans ens som friska unga hundar.

Vi får aldrig glömma att det är frivilliga krafter även på Irland som kämpar på som försöker göra vad dom kan, men som också lever i en ekonomisk verklighet, om inte pengar var ett hinder....

Att ta sig an en sjuk ung hund är ett åtagande, men efter att hunden tillfrisknat finns ändå hopp om adoption och ett nytt hem, ett nytt liv. 

Att ta sig an dom verkligt behövande de sjuka och som passerat 5 är nästan ett självmordsuppdrag, och man vet det,men gör det ändå..klart att även en " äldre" hund  behöver en chans, kärlek och hopp om liv.

Var finns de där hemmen som kan tänka sig att öppna en dörr för någon som fyllt 5.

Finaste Sally söker efter någon med tiden och tålamodet att ge henne utrymme att växa som individ.

Hedda Hooper som är här hemma har inte heller hon några  intressenter också hon har passerat 5.

Visst kan vi väl bättre än så...

Underbara Chopper som ÄLSKAR sällskap och är glad och positiv med kvinnor och är  klockren med andra hundar men får fullständig panik runt män..

Vem ska älska honom och ingen annan ?

Vill du ge ett bidrag till hundarna är vårt BG 887-9777